Randiga lussebullar

Saffran är en rolig krydda. Hur många gånger kan man gå till konsum med goda intentioner utan att lyckas komma hem med det lilla dyra paketet? Inköpslappen knölar man nöjd ner i fickan i det att man ställer sig i kassakön, i tron att alla varor ligger tryggt i korgen. Man kanske gluttar lite i grannens korg - ha! korv och kött och sockermat, svenne. Och så en nöjd blick bland de egna morötterna och blomkålen.

Var det bra så? Vad tror du knasboll, måste du verkligen fråga det varje gång? Snabbt ner med varorna i kassen innan den där pendeln svänger över och man utpekas som pensionärslångsam och sen hem och FAN SAFFRAN.

Så köp massor av paket på en gång. Laga en god soppa av det som eventuellt blir över.

Imorse var det förresten så grått ute att jag nära på inte trodde att det var sant. Kanske, tänkte jag optimistiskt, har klockan min fått fnatt: det är nog gryning bara, så jag får nog ligga kvar ett par timmar.

Men Lea ropade frukost och katten tokspann. (Vi har frukost klockan tio hemma hos oss, och Lea är vanligen ansvarig för tekokandet, och katten blir av någon anledning väldigt kelig när han är hungrig (det måste vara nån slags inställsamhet, helt i onödan såklart, som det enda barnet han är blir han ju bortskämd som få andra)), så alla tillförlitliga empiriska intryck - utom gråheten - pekade mot att klockan var sen förmiddag.

Jag lyckades komma upp, få i mig en kopp te och sedemera ta mig utanför dörren för lite ärenden; sen blev det omedelbart kolsvart ute. Därefter valde vädergudarna att belöna oss tappra stockholmare med ett stillsamt snöregn, och jag hade två papperskassar och en ryggsäck att få hem, och papperskassar i kombination med snöregn och så vidare.

Humöret var med andra ord inte på topp när jag kom hem. Men då kan man ju ta en glögg och baka lussebullar! Den som inte blir glad av lussebullar bör genast flytta till sydligare breddgrader.

Klassiska lussekatter är aldrig fel i november-december. Med undantag av sju-elva och konsums tragiska torra vetebullar såklart. Som ju inte är lussebullar eftersom de knappt innehåller saffran. Men ännu bättre än klassiska lussekatter är att kombinera den goda saffransdegen med en smaskig fyllning. Om du inte gillar mandelmassa (stackare) kan du fylla den med vad du vill. Allt som blir gott i en vanlig vetebulle blir gott i en saffransbulle. I det här receptet är blåbären i princip bara färgämne, randigt är ju mycket roligare än enfärgat.

Bearbeta degen tills den är rejält blank och smidig. Glöm inte att förundras över den vackert lila färg som blåbärsdegen har. Tyvärr drar denna mer åt brunt efter gräddning. Ta en glögg eller en kopp te emellanåt. Stanna inomhus om du kan. Hitta någon att ge en komplimang. Invänta våren.

Ingredienser:
1 pkt jäst för söta degar
100 gr smör
4 dl mjölk/sojamjölk
250 gr tjockyoghurt (typ grekisk)
1,5 dl socker
1/2 tsk salt
1 gr saffran
ca 14-17 dl vetemjöl
ca 1,5 dl blåbär

Fyllning:
ca 100 g smör
0,5-1 dl socker
200 gr mandelmassa

Ovanpå:
Råsocker eller pärlsocker

Smält smör och blanda med mjölken, värm till 37°. Rör i jästen. Blanda sedan i allt utom mjöl och blåbär. Ta fram en ny skål. Häll över lite mindre än hälften av blandningen i den nya skålen. Häll i blåbären i denna skål. I med lika mycket mjöl i de två skålarna och arbeta ihop rejält tills du har två smidiga, blanka degar, en gul och en blå-lila. Du kan ta upp dem på bakbord om du vill. Räkna med att bearbeta dem i minst 7-10 min, tillsätt lite mjöl i taget.

Jäs i 30 minuter.

Knåda och kavla ut den ena degen till en lagom tjock platta.

Mosa ihop smör, mandelmassa och socker. Bred fyllningen på plattan.

Knåda och kavla ut den andra degen. Lägg den ovanpå och platta till lite.

Skär strimlor, förslagsvis ca 1,5-2 cm breda. Forma roliga bullar, tex genom att snurra strimlorna och knyta ihop dem eller forma klassiska lussekatter. Det blir ca 30 st rimligt stora bullar. Jäs dem i ca 30 min, pensla med ägg för färgens skull om du inte är vegan, dra på lite råsocker och grädda i ca 7-10 min i 225°. Gläds åt att det snart är jul.

Skriv ut receptet